Ringarens återkomst

Går in på min blogg och imponeras över hur bra jag skrev under den där hösten i Göteborg.

Det har snart gått exakt ett år sedan jag skrev något här - det är alltså god tid att börja skriva igen.

Blir för lite av den varan nu för tiden.

Det Handlar Om Fotboll, Sveriges kanske näst bästa fotbollsblogg, har sommaruppehåll medan jag och Lalat, och Lerkot, ägnar oss åt saker som hamnar i liknande fotoalbum på Facebook.

Villarreal på SvenskaFans, Sveriges kanske näst mest passionerade lagredaktion, ligger på stranden och orkar inte göra något åt flugorna som ibland surrar förbi.

Ärligt talat.

Jag har intalat mig själv att bloggen behövdes när jag var svag, och att om jag inte bloggade så betydde det att jag inte var svag. Men att skriva av sig har människan gjort sedan väldigt långt tillbaka. År 2010 är inget undantag. Jag är inget undantag.

Jag kommer därför att börja leta metaforer bland skårorna i det pinjeträd som är vårat liv.

Pinjeträd, eftersom Kalabrien var det vackraste, mest deprimerande ställe jag någonsin sett med mina hypermoderna västvärldsögon. Jordbruk är bara så 1800-tal. Och det är just det som är grejen; det enda som är bättre med Sverige jämfört med Italien är Internet. Att ett ypperligt web bygger på hur ett helt samhälle formar sin vardag säger det mesta om Italia contra Sverige.

Kan man säga att Notre Dames klockor ringer igen? Ja, det kan man.

Kele Love You Okereke - Yesterday's Gone.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0