Och kanske får ni läsa något liknande igen

Tänkte bara passa på att skriva lite om en av mina största, mest rotade fotbollshjältar, från en tid då Eurogoals på Eurosport alltid alltid alltid gick före allt annat 1830 på måndagar. Mål från belgiska, franska, holländska, tyska och ibland engelska, italienska, spanska och portugisiska ligan. Jag var typ elva, och detta var himlen. Så mycket roligare än Championship-matcherna som gick på TV4. Minns att jag faktiskt somnade, mitt på dagen, till en Crystal Palace-match förut.

Hur som helst, den franska ligan var roligast (min fascination av la France var min första riktiga utlandskärlek) och laget som var i ropet var Nantes. De var vackert gula, och de vann ligan där ett år. Och de hade en absolut störtcool målvakt. Mickaël Landreau hade inte bara ett jättefranskt namn utan han var en fantastiskt originell och samtidigt sympatisk karaktär.

Som sjuttonåring gjorde han sin första hela säsong i Nantes (detta var förvisso ett par år innan jag upptäckte fotbollens magi, närmare bestämt 1996) och var sedan dess ordinarie. Han var helt enkelt ung, häftig, skitbra, hade ett bra namn, och när jag framför vår projektor (det var inte fancy, utan helt enkelt ända sättet vi kunde se på teve) bevittnade räddningen i videon här nere så visste jag att den här killen är speciell och kommer för alltid vara en av mina största fotbollshjältar. Han gläntade lite mer på dörren in till vad som kom att bli det mest fascinerande som finns för mig och många miljoner andra.


Kommentarer
Postat av: Anonym

haha snacka om provocerande utgångsläge. Nantes var faktiskt mitt favoritlag i franska ligan förut, på den tiden man skulle ha ett favoritlag i varje stor liga :)

2009-03-25 @ 00:48:30

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0