anautumninthecity

Nu så.

Igår stod jag och Henrik inne på Bokia och tittade på pocketutbudet. En medelålders man kom in och bad om hjälp att hitta en passande bok till sin dotter, som läste ganska mycket. De gick till pockethyllan där vi stod och började diskutera. Personalen rekommenderade "Små citroner gula" (av Kajsa Ingemarsson) som "lite smårolig" - en bok vi på litteraturvetenskapen ganska kollektivt sågat för sin tråkighet och intetsägande utformning.
Efter att de båda gått viskade vi till varandra:
"Hörde du vad hon sa om 'Små citroner gula'?"
"Ja, haha."

Och idag har jag fått ut hemtentamen, tågat hem, och spottat ut en respektabel mängd decilitrar slem. Snart är det dags att become an hero om det inte uppkommer någon förklaring till det här Gud förbannade tillståndet vid röntgen av mina bihålor på torsdag nästa vecka i Ludvika. Jag hatar det och om det vore en person skulle jag... okej, inte döda, men skeppa till Israel. Skeppa. Via Soamlias kust. That's right.

Och nu sitter jag och läser dikter av Walt Whitman på nätet.
Det är något för dig, Stockholm.