anautumninthecity

Sover sanslöst dåligt nu. I måndags kväll, efter att ha klivit upp i god tid, kunde jag inte somna. Inte heller under natten måndag/tisdag. Strax efter fyra gav jag upp, tog ett glas mjölk och satte mig framför min laptop och drog igång "Arsenal - The Official History". Jag hann till början av sjuttiotalet, sen halvsomnade jag med Frank McLintock, Don Howe och Highbury i lurarna. Magiskt. Tittade upp igen, såg att klockan var halv sex, såg även Liam Brady knorra in en vänster yttersida på Tottenham, och tänkte att nu måste jag vara tillräckligt trött för att kunna somna. Tackade Gud för att jag inte hade skoldag förän på onsdag och sov 7 timmar.

Detta betyder alltså att jag inte kunde somna i vettig tid inatt heller. Efter tre någon gång. Föreläsning klockan nio, men dusch och ett glas appelsinjuice fixar allt. Det hela blev bästa dagen på länge. Avnjöt en föreläsning om provençalsk lyrik samt nordiska ballader under medeltiden. Åt mat jag själv tagit med i cafeterian medan vår fina grupp som nu utökats med en medlem löste veckans grupparbetesuppgifter.

De tre musketörerna gick sedan ned på stan, eftersom Henrik hade taekwon-do-träning klockan fem och behövde slå ihjäl tid, och fikade på ett ställe där det satt gamla tanter med ganska så fina kläder och herrar med välskötta rockar. Ahlgrens. Jag funderade på om de hade Bilar, men icke. De hade istället fantastiska bakverk av alla former. Jag drack även köp-té som inte smakat så här gott sedan våren. (Mors lilla Olle är dock det ultimata bär/frukt-téet). En eftermiddagslång sockerbonanza på 4 timmars sömn. Grande.