Dov'è la vittoria?



Biltaken har aldrig blänkt såhär i natten. Gatlyktorna lyser upp träden i färger jag inte trodde fanns. Det är en annan sorts mörker, ett med mer ljus i, märkligt nog.

-Morse will understand...!
-Inspector Morse is dead!


Jag saknade folk omkring mig. Ingen att yttra kommentarer till om hur jävla gnällig Bosse Pettersson kan vara. Ingen att be skicka chipsskålen - den stod vid mig hela tiden. Ingen att vilja krama fast jag vet att jag ändå inte kommer att göra det när Morses hjärta tillslut ger upp. Ingen att kommentera tevereklamen tillsammans med.

Fast det är inte så illa. Det kommer mycket gott av all den tid för eftertanke, och vanliga tankar, som uppstår när man lever såhär. Jag är definitivt i en period där funderingar är väldigt nödvändiga. Heck, jag läser ett ämne där jag inte behöver skriva ett enda konstruktivt ord. Och just det är anledningen till att jag gillar det. Känner mig inte så sugen på att gå vidare på den här stigen upp bland bergen och de tätare träden. Följa mina fotspår tillbaka? Förmodligen.

Bloc Party är aldrig bättre än när det knappt finns något som lyser upp.

-Thank Lewis for me.

Och Carlo Notaro. Jag grämer mig något fruktansvärt jävla oerhört över att jag inte frågade dig fler saker, att jag inte frågade vad "Non piangere perché è finito. Sorridi perché c'è stato." betydde, att jag inte berömde dig för din fantastiska Catania-rapportering. Jag funderade på att erbjuda mitt tangentbord för att avlasta dig ibland, jag har gillat Catania ända sedan jag läste nån maffia-bok som mamma lånade åt mig för tre år sedan. Ja, fotboll är så mycket mer än 105*70 meter. Jag satte alltid fem, inte för att du frågade om det, utanför att de fan var de mest imponerande texterna jag någonsin läst på SvenskaFans ur ett supporterperspektiv. Och det var just därför jag aldrig frågade, det var så oerhört olika kunskapsnivåer. Och i hemlighet önskade jag att vi kanske kunde träffas någon gång och käka pasta och tjusas av il calcio, eftersom du bodde i Göteborg. Jag var ett fan av dig och ditt Catania. Så även i den tommare fortsättningen. Requiscat in pace.

Kommentarer
Postat av: Rasmus

Requiscat in pace.

2008-10-12 @ 15:20:55
Postat av: igen

om det nu betyder det jag tror.

2008-10-12 @ 15:21:14

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0