I'm finding it hard to cooperate



En massa kvällar som betyder något, har det blivit. Först helvetet, sen tenta, sen Brask, sen RISK. Det är fantastiskt att ha något att göra, speciellt när det är tillsammans med folk jag tycker om.

Det är alltid lika magiskt i Grangärde. Natthimlen är klar. Den här gången missade jag dock stjärnfallet, men det visar sig att önskningarna ändå bara är pysslingguld. Vi tog whacko-spökbilder med Rasmus kamera; ömsom skrattade, ömsom satt stumma av häpnad till South Park; och skrattade lite mer till Snatch. Innan dess hade undertecknad kammat hem RISK i en historisk första seger. Hela Asien, jag var stolt.

Och det var nytt i Ludvika. Fantastiskt mysig lägenhet, Rasmus. Synd bara att jag är en sån mes och drog hem med sista bussen. Fick i alla fall sagt lite av det jag ville säga.

Innan Grangärde idag såg jag Arsenal spela som ett par gummistövlar. Förluster mot Stoke och Hull. Även ni icke-intresserade förstår att det inte hör till vanligheterna. Den här säsongen kan gå och gömma sig någonstans och aldrig mera se dagens ljus. Jag vill fan vinna någon gång.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0