London calling

Saker och ting börjar närma sig. Bokade dubbelrum för mig och Lalat på hotellet med det eminenta namnet och i den eminenta stadsdelen i den eminenta staden: Shakespear & Dolphin Hotel, Paddington, London (baby, YEAH!). Fingrarna darrade, detta ska bli så fruktansvärt kul. I övrigt har jag bland annat legat på knä och tvättat golv i min lägenhet idag - med stolthet och envishet. Att ha något eget är vackert. Något som är mindre vackert är Wayne "Once a blue, always a blue" Rooney. Unitedminne nummer tre är det värsta av dem alla.

Rooney filmar till sig en straff och avslutar unbeaten-sviten
49 matcher. Det är rekord i antal ligamatcher i rad utan förlust i Engelska högstaligan. En hel säsong obesegrade. Det hade inte hänt på över ett århundrade. Arsenal var bäst i hela vida världen. Sen kom den femtionde matchen. Manchester United på bortaplan. Rooney filmar till sig en straff, Ruud van Nistelrooy sätter den, och sen gör Rooney 2-0 i slutet av matchen. Så hemskt, så orättvist. Så United.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0